“Vi gjorde väl vårt bästa, får jag väl ändå tycka” En kvalitativ studie om att ha barn tillsammans med en person med cancer

The aim of this study was to examine the participants’ experiences of being in a relationship and having children with a person suffering from cancer. The study is focusing on how the partner’s disease has affected the participants and their family situation, and to examine their experiences of support in the demanding life situation. Five participants, three women and two men, were interviewed. The material was interpreted with a hermeneutic phenomenological approach using Interpretative Phenomen-ological Analysis (IPA). Six themes were identified as being of particular importance: Receiving the Diagnosis, The Subject Death, A Changed Individual, A Changed Family, Experiences of Support and In the Child’s Best Interest. Among the findings were the participants’ efforts to make the best of the situation for the sake of their children, and their feelings of having the sole responsibility for the family. The majority of the participators have expressed a need to plan for the future, and they emphasise that the health care system to a higher extent need to be more aware of the needs of the children of the sick parent.Syftet med föreliggande studie var att undersöka deltagarnas upplevelser kring hur det är att vara partner till, och ha barn med, en person som drabbats av cancer. Fokus har varit hur partnerns sjukdom har påverkat deltagaren och dess familjesituation, samt deras erfarenheter av stöd i situationen. I studien ingår fem deltagare, två män och tre kvinnor, som har intervjuats med halvstrukturerade intervjuer. Samtalen har sedan tolkats utifrån ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt med hjälp av den tematiska metoden Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). I deltagarnas berättelser har sex teman identifierats som särskilt viktiga: Beskedet cancer, Ämnet döden, En förändrad individ, En förändrad familj, Erfarenheter av stöd och Barnets bästa. Ett par aspekter som har framkommit är deltagarnas strävan att se till barnens bästa i situationen, samt upplevelsen av att de ensamma har axlat allt ansvar över familj och hem. Majoriteten deltagare har upplevt brister i bemötandet från vårdpersonal, särskilt vad gäller att kommunicera kring döden. Flertalet menar också att sjukvården i högre utsträckning än vad som sker idag behöver uppmärksamma barnen till den sjuke föräldern. Deltagarnas upplevelser av hur sjukdomen har påverkat dem och vilket stöd de har haft behov av, överensstämmer i hög grad med tidigare forskningsfynd